Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosas ansigte bleknade till likhet med den
hvita törnrosen, som hon höll i sin hand.
“Var barmhertig, mamma — ty ohörsam
blir jag dock!“
“Du blir icke ohörsam, då du fattar hvad
jag talar om ... hör mig väl!“
“Jag hör, mamma!“
“Wills lif sväfvar nu endast på ett hårstrå!
Den starka kris, som inträffade, då du så
våldsamt stötte honom ifrån dig, kan rädda honom,
men blott på ett sätt. Säger du nej, får du
aldrig mera återse honom, ty din åsyn skulle
då bringa till ett sista uppror de nu i
dödskampen tystade känslorna, men kallar du
honom tillbaka till lifvet, då sitter du i morgon,
tidigt när han vaknar, vid hans säng, och din
blick, ditt småleende, din handtryckning skall
säga honom att du vill rättfärdiga det löfte
dina föräldrar för åtta månader sedan gifvit
honom!“
“O, Gud — ett löfte gifvet åt Will!“
. .ja, morgonen efter den natten, då han
från prostgården släpat sig till Alf hagen! Du
mins visst haDs blyghet och rädsla, när han
då kom ned, och hur han sedan så ofta och
forskande såg på dig. Hade han ej erhållit
detta säkra hopp, skulle hans känslor ej stigit
till en så brådmognad höjd, och det säkra är
att han icke annars i går lidit så
utomordentligt som han gjorde, då han från sin himmel,
der han ödmjukt låg vid dina fötter och vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
