Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att flyga till sitt hjertas brud: snarare såg man
hämnaren, för hvars feberheta blod hvarje
motstånd måste vika, då han vill bana sig väg,
om det ock vore genom de skyhöga vågorna,
för att nå den bild, skugga eller verklighet,
som oupphörligt visar sig framför honom,
antagande alla möjliga skepnader.
Albins panna bar ett dystert moln, hans
läppar voro hårdt sammanslutna och hans
ögon, ej milda och eldiga som fordom, utan
skarpa och gnistrande, stirrade oafbrutet på
ett enda föremål — och detta föremål var
Rosas små tofflor, som hon tappade i sandhögen
den natten, då hon så hjeltemodigt räddade
hans lif, denna natt, då hon sedan med så
heliga ord förnyade sina löften.
När Albin reste ut, hade han ej känt en
fläkt af den sinnesstämning, som nu
beherr-skade honom, annars hade han helt visst för
egen del nöjt sig med att styra kurs till
Gotland och låtit annan man ta befälet öfver
Sjöfröken under resan till Lissabon.
Men här var honom på konsulat-kontoret
till mötes ett bref, som verkade första
revolutionen i hans känslor.
Vi skola anföra dess korta innehåll:
“Min älskling!
Från hvem skulle du väl hellre mottaga
en lycksalig underrättelse än från mig... ack,
jag vet alltför väl att den härigenom skall blifva
dig tiodubbelt ljuf, tiodubbelt dyrbar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
