Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Åh ja, småturer: han sysselsatte sig med
Nordsjö-fiske, och han skulle haft god förtjenst
derpå, sade man.“
"Nog," frampustade Albin, "nog... och
familjen, familjen?”
"Det är en egenhet hos mig att icke vara
nyfiken efter andras intressen, men
sannerligen ..."
"Han hade familj, frågar jag?” Det låg en
så afgjord befallande öfverlägsenhet i Albins
fråga, att Donnert fann sig föranlåten att
besvara den.
“Mycket hygglig familj: en vacker hustru,
som styrde honom, och tre små döttrar."
I detta ögonblick inträdde Bas för att
mottaga kaptenens order, men då han såg sin
förman stå der mera lik ett spöke än en
men-niska, vände han sig till den främmande,
hvü-ken han ansåg ha del häri. Donnert drog sig
emellertid omedvetet några steg tillbaka: han
mindes alltför väl den person, som han nu såg
framför sig.
"Hvad fan," utbrast Bas, som nu närmare
betraktade mannen och vid öfverraskningen
glömde både sin kapten och hans närvarande
utseende, "är det inte ... jo, så min själ är det
inte kapten Donnert! Nå, hur tusan lefver
verlden med svärdsfiskarne och lackfernissan
nu för tiden ?"
”Bas,” afbröt Albin med en på samma gång
skärande och tvär röst, "kapten Donnert är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
