Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra kapitlet.
Ulla Winblad lefver än på folkets läppar. Mamsell
Lucie tyranniserar en stum tlllbedjare. Hennes
mamma slår två flugor i en smäll och
drömmer slutligen om gamla möbler.
Det sällskap, som genom fönstret blifvit
läsaren förestäldt, höll nu som bäst på att gå
om bord i en af fru Norman hyrd båt.
“Kära kusin Lassman, så snällt att kusin
gjorde oss den äran!“ sade fru Norman och
ville nästan truga kamrern att stiga först ned
i båten. Men kamrern, ehuru han förträffligt
bibehöll utseendet af en man, den der vet att
han genom sin blotta närvaro visar sin
omgif-ning en artighet, krusade dock pligtskyldigast
med damerna, och först sedan han hjelpt den
sista ned, återtog han sitt paraply, sin pipa
och sin tobakspung, som herr Wilhelm Ficker
junior under tiden hållit; och med en vighet,
hvilken hade föga sammanhang med hans
femtio år och som nu, väl för tjugonde gången,
slog fotterna undan på fru Normans
arfsför-hoppningar, sprang lian i båten, slog sig ned
i aktern och fattade styret. Sedan sällskapet
ordnat sig och mamsell Lucie, med gitarren i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
