Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knä’t, fått närmaste platsen intill “söta
morbror“, sedan alla korgar blifvit instufvade och
unge Ficker på “tants“ uppmaning öfversett att
ingenting var glömdt, stöttes båten ändtligen
ut och gungade ljufligt öfver böljorna bortåt
Hessingen, dit färden var bestämd.
“Seså, gudskelof, nu äro vi i ordning!“
sade fru Norman och såg sig omkring. “Det
är riktigt angenämt att så här resa i en sluten
familjkrets. Nu ska vi också vara muntra!
Lucie, sitt inte så trumpen, utan tag din gitarr
och sjung den vackra arian, som din namne
sjunger: Robär... Robär!“
“Hvad mamma rör ihop’et!“ sade Lisa, den
unga skönheten, något för näbbigt att vara af
en vördnadsfull dotter. “Lucie sjunger väl icke
till Robert heller.“
“Lika mycke, ’Luschie’ lilla,“ inföll moster
Neta, “gör som din mor säger... Sjung något
vackert för oss, hvad som helst!“
“Kära Neta,“ rättade fru Norman, “du är
för befängd med din Luschie! Luschie är en
bostad, som man hyr, men Lucie deremot är
ett namn. Och jag vill att Lisa skall kallas
Lucie, för det kommer påtagligen af Lisa, som
nu är aflagdt bland bättre folk.“
“Jag menar, kusin, att du kallade henne
Lisette förra året?“ anmärkte kamrern, i det
han släppte roret och stoppade pipan.
“Och Lisken året förut!“ inföll med en viss
blygsam fruktan hofmästarinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
