Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Vackert, mycket vackert, högst
förträffligt.. Mycket förtjenstfullt att för en fix
dårhus-idé uppoffra hela sin framtid, arf, ära,
befordran, att icke tala om en sådan småsak
som fränders och vänners aktning! Det är
således sant att du blifvit chikanerad af dina
kamrater, att du blifvit nödsakad att inlemna
din afskedsansökan, emedan de efter ett sådant
steg, som du tillärnar, ej mera kunna tjena
tillsammans med dig? Jag värderar dem derför:
det bevisar att de ha heder i bröstet, som
militärer och adelsmän böra ha. Du, du
der-emot frånsäger dig allt hederligt folks
aktning!“
“Men bibehåller min egen.“
“Och det vågar du säga mig? Jag frågar
dig för sista gången, för allra sista gången:
vill du för alltid slå ur hågen och för alltid
bryta med det listiga stycket, så skall jag ännu
och fullkomligt förlåta den sorg, din dårskap
gjort mig, och aldrig skall minsta ord
förekomma derom oss emellan!“
“Omöjligt, farbror! Ingenting af håller mig
från mitt beslut. Ännu i dag uttages lysning.“
Den gamle baronens sorg, då han såg
fruktlösheten af sina bemödanden, var lika tyst som
djup. “Äfven jag,“ sade han med lugn, men
kall ton, “företager i dag en vigtig handling.
Jag uppsätter mitt testamente — du blir arflös.“
De skildes åt...
År försvunno. Den allmänt af det strän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
