Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genomgått de hittills afglömda rosenståndens
historier, der åter salig Ternström uppträdde,
då kamrern något oförberedt ryckte fram med
den frågan om hon ansåge det omöjligt att
glömma sin förste man.
“Herre gud, det har jag visst aldrig tänkt
på!“ sade Sofie, men osanningen förrådde
sig på hennes ansigte, hvilket lågade starkare
än sjelfva pionen.
“Nå, jag ponerar bara, ty ingen sorg är
evig. Om jag säger att. .. “
“Får bror icke ond t i ryggen att stå så
länge i lutande ställning?“ afbröt prosten med
höjd stämma. Han tänkte med oro på Sabinas
varning och tackade gud att han kommit i
grefvens tid.
“Jag ser bara på hur snällt fru Ternström
bär sig till med blomster-skötseln.“
“Kära bror är alltför artig och god, som
finner behag i sådant lappri! Men jag menar
det är qvälldags i rappet.“
Det behöfdes ej mer än den halfva vinken
för Sofie, som aldrig vågade eller ens anade
möjligheten att ha en vilja stridande mot
prostens. Med vattenkannan på armen, ilade hon
in och fick, i utbyte emot sin beredvillighet,
ett lätt Småleende af den nådige herrskaren.
“Hon är riktigt intagande!“ utbrast
kamrern, ur stånd att dölja det behagliga
inflytande, hans nya bekantskap utöfvade på
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
