Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jo, det var icke så klent! Kamrern hade
hela lördagen sprungit omkring och slutligen
varit så lycklig att på en gammal fordran hos
en sidenkramhandlare erhålla aderton alnar
svart satin-turc och en hvit, äkta schal,
visserligen icke af dem, som inkommit sista våren,
men ändå en vacker, icke så särdeles gulnad
schal. Jemte dessa utmärkta dyrbarheter, hvilka
voro bestämda till sjelfva brudskruden, låg i
en liten med många pappersomslag försedd
låda en brosch och ett par armband, som
kamrern för femton år sedan emottagit i hypotek,
men hvilka efter förfallotiden tillhörde honom
sjelf.
Dessa nipper föllo Lisa särdeles i smaken,
emedan hon hört att det antika just var det
mest eftersökta och moderna. I öfrigt behagade
hon att med nådigt välbehag emottaga alla de
vedermälen, hennes brudgum lemnat af sin
ömhet.
Som kamrern egde en gammal vän och
bror bland guldsmederna, hade han för intet
fått sina grannlåter upputsade. De sågo helt
nya och lysande ut. och med strålande blickar
gick Lisa tillbaka i sällskapsrummet, för att
låta se och beundra dem — och nu vandrade
sidentyget, schalen och den dyrbara
saffians-lådan hand ur hand.
“Braceletterna,“ sade källarmästarfrun,
“äro alldeles lika dem, min salig mormor
lem-nade efter sig. Jag har dem liggande bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
