Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mina andra öfverflöds-nipper, ty sådant der
gammalmodigt verk nyttjar ingen menniska nu
för tiden.“
“Jag ber om förlåtelse,“ inföll en
kläd-ståndsfru från Stora Nygatan, “det är just det
gammalmodiga som nu är det begärligaste.
Det måtte väl jag veta bäst, som är temligen
sorterad. Förnämt folk springer som de vore
tokiga hos mig och fråga efter antiqviteter.“
Den tongifvande damen spetsade sin läpp
till ett uttrycksfullt leende. “Det är ganska
naturligt,“ sade hon, “att frun bäst bör känna
sådant der... men å propos, har inte frun
några kittlar eller grytor af den gamla skolan ?
I ett furneradt klädstånd tycker jag det borde
vara alla slags antiqviteter, och ehuru jag
försmår att bära gammalmodiga braceletter, så
länge jag kan hålla mig nya, skulle jag bra
gerna vilja ha några köks-antiqviteter, för våra
kökskärl nu för tiden äro bra klena.“ Och
hon skrattade sjelf hjertligt åt de qvickheter,
hvarmed hon tystade den öfverdådiga
kläd-ståndsfrun, hvilken likväl tog sin skada igen
genom half höga hviskningar med sin granne:
“Hon är alldeles odräglig,“ svarade den
sistnämda: “jag vet bara inte hvad du tänkte
på, som inte snusade åt henne bättre! Det var
just hon, fast jag inte har velat tala om det,
som stod inne i mitt stånd och blarrade om
att din röda möbel var uppäten af mal och
inte dugde till något. Så sant jag lefver, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
