Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu kunde visserligen ingen, som såg kongl.
sekterns min, icke ens den misstänksamme
Wet-terqvist sjelf, betvifla att hvad Rosell yttrat
var ett skämt. Icke desto mindre kände
notarien härvid ett obehag, hvilket, då det liksom
i en reflexions-spegel återgafs på hans ansigte,
ganska mycket roade Rosell och derjemte styrkte
honom i den aningen att Wetterqvist hade
allvarsamma spekulationer och att han ej
sträf-vande till något mindre än att, trots sin
fattigdom och sina klena utsigter, förbinda sig med
ett högadligt hus.
“Jag ser hur det är fatt,“ sade Rosell mera
hjertligt, “och skall väl icke korsa dina
uträkningar. Men ett allvarsamt ord i förtroende:
se dig före, min bror, att du ej likt myggan
surrar så nära kring ljuset att du bränner
vingarn e !“
“Jag hoppas ... jag vill tro, ja ... jag
förmodar att du icke hyser någon... någon ... “
“... afundsjuka, menar du kanske? Nej,
min hjertans bror, det vare så långt ifrån min
sträfvan att bli måg åt hennes friherrlighet
som det är ifrån din att söka sticka ut gamle
Lassman hos hans unga fru! Men ännu en
gång, har du väl betänkt din ställning? På
min heder, så lättsinnig jag är, skulle jag
ej vilja prata en ung, oskyldig flicka yr i
hufvudet och, ännu värre, oroa hennes
hjer-ta, då framtidens synkrets icke ligger
ljusare.“
o
Kamrer Lassman. 2, °
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
