Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan gestalt i bakgrunden, var hennes så
mycket mera välkommen.
Ända ifrån den kinkiga stunden, då
Wet-terqvist första gången såg henne i klädståndet,
hade hennes ljufva, goda blick fängslat honom.
Hvilken skilnad på den höga renhet, som
om-gaf Matilda, och det flygtiga solskimmer, som
lekte omkring den nyckfulla, föga bildade Lisa!
“Men,“ tänkte notarien, som naturligtvis
sist dröjde vid Matildas förtjenster, “detta är
bördens och uppfostrans förmån .. . Stackars
Lisa!“
Friherrinnan Lindfelt (det är icke ur vägen
att här nämna några ord om detta fruntimmer)
var en medelmåttigt förmögen enka efter en
major vid flottan. Hon utgjorde ett bihang till
dessa oförargeliga och hederliga menniskor,
som kunna passa och inpassas öfverallt och
som vanligen äro ett vida trefligare och
framför allt säkrare sällskap, än dessa
anspråksfulla lynnen, hvilka iakttaga hvarje vändning
i ett samtal för att genom ett jägtande med
infall låta påskina snille, ofta ganska torftigt.
Friherrinnan Lindfelt affekterade icke det
ringaste att anses för ovanlig eller qvick. Hon
trodde kanske ej så orätt, *’tt det der måste
ha sin möda och föredrog att hellre ge
anledning till en gäspning än till ett artighets-skratt.
Hon hade de i lyckan, som hon ingalunda
ansåg obetyiiifc, att räkna svågerskap med den
rike och högförnäme grefve Ernst L. på Dag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
