Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huldhet! Också gjorde han det ej: det var
första gången sedan barndomen han kunde
minnas att någon menniska tänkt på hans
födelsedag, och han var så rörd af sin unga hustrus
vänliga uppmärksamhet att han kände sina ögon
vattnade — olika tårar emot dem, som
glittrade i hennes ögon!
Allt var glömdt. Kamrern gick ända
der-hän att han inom sig svor på att han varit en
narr, som kunnat misstänka sin Lisa, ty hvilka
fel hon än hade, förställning hörde ej dit.
Straxt efter klockan 4 kom doktorn, den
gamle träkarls-brodern, för att, enligt Lisas
vänliga anhållan, qvarhålla kamrern i hans
kammare. Det gick ganska bra, ty gubben
Lassman var alltid glad att få sitta i sitt eget rum,
der man kunde röka och vara alldeles
ogenerad. Lisa hade dragit försorg om att
ingenting fattades herrarne, och vår gode kamrer
var följaktligen alldeles okunnig om huru det
bråkades på andra sidan: ljus i stora kronan
och kandelabrarne, alla dörrar — tyvärr voro
de blott två — uppslagna och Lisa, i en ytterst
smakfull klädsel, gående af och an och under
väntan på sina gäster emellanåt tittande ut i
köket, der hofmästarinnan huserade.
Fru Norman och moster Neta hade redan
anländt. Såsom mor åt frun i huset hade den
förra placerat sin stora volym i det ena
soffhörnet, der hon med den mest högtidliga och
värdiga min afvaktade sällskapets tillökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
