Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den en gång tillärnade tablean’n stod åter för
henne — hvilket uppseende skulle hon ej hafva
väckt!
Kongl. sektern och notarien voro de sista.
Nu njöt Lisa tvänne triumfer: att förödmjuka
notarien genom sin bländande prakt och att
reta kongl. sekterns förundran genom en half
blick på den hygglige löjtnanten, om hvilken
hon förut icke nämt ett ord. Men såsom
värdinna kunde hon naturligtvis endast egna de
unga herrarne en flygtig uppmärksamhet: hon
måste, om också ej med nöje, taga sin plats
bredvid soffan hos de äldre damerna, med oro
afvaktande utgången af sin djerfhet —
doktorn hade nyss blifvit ombedd att införa
kamrern.
Dagens gamle hjelte skulle emottagas med
några verser, dem Eosell tagit ur en bekants
förlager och, efter en liten omstufning, utgett
för sina egna. Dessa måste likväl i brist på
sångare deklameras, för att med kamrern vinna
det beräknade ändamålet, att han finge sansa
sig och bereda sig på den oförmodade rollen
att spela värd för ett sällskap af omkring
sexton eller aderton personer.
“Hvad var det?“ frågade kamrern, som såg
doktorn glänta på dörren.
“Ett bud från din hustru — hon ber oss
in på té i förmaket!“
“Té?“ inföll gubben med ett slags
ohygglig förkänsla af någon stundande förargelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
