Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde snusa åt honom!“ tänkte han och kände
en verkligt ohygglig plåga, då han såg med
hvilket omisskännligt intresse Lisa lyssnade.
Litet emellanåt steg han upp: alltid var det
något han hade att fråga sin hustru, men
sista gången blef det en vinkning, i stället fqr
den förut i örat endast hviskade förmaningen.
Med mycken motvilja nödgades Lisa lemna
sin plats och afbryta just den intressantaste
vändningen af en utsliten allegori.
“Hvad vill du, min vän? Du har så ofta
något att säga, att det visst väcker våra gästers
förundran!“ yttrade hon, då kamrern lyckligt
fått henne bakom sängkammar-dörren.
“Hvad jag vill, det frågar du, när jag redan
varit framme ett par gånger och hviskat åt dig
... men du låtsar icke förstå mig!“ Kamrern
var het och upprörd och talade så fort och
ifrigt, att han nästan stammade på målet.
“Nå, hvad är det då?“
“Jo, att du är så god och har aktning för
dig sjelf! Kom ihåg, det är ej så längesedan
jag fick förlåta din oförsigtighet med kongl.
sektern.. Nu ber jag dig att du håller den der
vippstjerten löjtnanten på afstånd — våga icke
att vidare sitta bredvid honom, för min själ
jag det tål! Du tänker kanske att jag ej ser
hur behagsjukan lyser ur ögonen på dig, när
han kastar omkring sitt sliskiga sladder–––––
Skrattar du... akta dig, Lisa, jag ber att du
aktar dig! Det här blir för mycket på en gång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
