Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lisa, som var långt ifrån att ana det
Wetter-qvists hela själ var frånvarande hos den
älskliga Matilda Lindfelt, den enda, för hvilken han
nu egde tankar och sinne.
Fru Normans ansigte strålade af salig
belåtenhet. Hon satt vid spelbordet med sin måg,
den gamle doktorn och dennes fru. Allt
emellanåt lemnade likväl kamrern, såväl för de
skyldigheter, värdskapet ålade honom, som
ock för en viss liten svartsjuka, korten åt sin
vän lärftskramhandlaren, hvilken endast på detta
sätt kunde förmås deltaga i partiet.
Lärftskram-handlarens fru, som i motvilja för spel gick så
mycket längre än sin man att hon aldrig tog
i kort, täcktes i det stället taga moster Netas
talorganer i anspråk: hon var ett mycket stilla
och allvarsamt fruntimmer, som Lisa icke bjudit
af annan orsak än för fyllandet af en plats.
På detta sätt var fördelningen af samtalet
någorlunda jemn, och endast unge Ficker,
alltför obetydlig att fästa värdinnans
uppmärksamhet och alltför blyg att sjelf tränga sig
fram, spatserade ensam af och an, stundom
stannande framför spegelbordet eller
atenien-nen, der han aldrig kunde se sig förnöjd på de
många utsökta sakerna.
Ju längre det led på aftonen, desto oftare
vände kamrern med en orolig misstänksamhet
sitt hufvud från spelbordet åt den sidan, der
Lisa satt, och för hvar gång såg han
löjtnantens epåletter i grannskapet. “Jag tycker hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
