Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insåg han att deras kärlek icke hade något
hopp, utan var dömd att endast glöda under
askan, tills den falnade bort.
“Huru lycklig, emot en stackars fröken,“
tänkte Matilda, “är icke en simpel bondflicka!
Hon får gifta sig efter sitt hjertas val och af
hjertans lust äta sill och potatis, välling och
hafrebröd ... Om deremot en bättre flicka skall
kunna gifta sig, huru mycket fordras ej då!
Hvarifrån skulle den stackars fattige unge
mannen taga allt sådant? Men om jag blott tordes
andas ditåt och han älskade mig, hur gerna
skulle jag ej då lefva med honom i en liten
vindskammare! Jag skulle med gladt hjerta
kunna träla och arbeta tillsammans med
honom, och när vi bara hade så pass att vi åte
oss mätta, vore vi säkert lyckligare än min
rika, förnäma tant med sin grefve på det
präktiga Dagstaholm... Hvad det är dumt med de
här formerna i verlden — tacka vill jag
bondflickornas lott!“
Matilda, liksom mången annan, prisade och
afundades förhållanden, som hon icke kände.
Om hon kunnat kasta en blick in i de många
lidande hjertan, som äfven klappa inom
bondeståndet, skulle hon förnummit att också det
har sin dryga aristokrati och att bondens dotter
lika ofta, kanske oftare, får försaka sitt val,
uppoffras åt ingångna aftal, och det stundom blott
för att sammanslå egorna af tvänne gårdar eller
bringa ett testamente å bane. Sanningsenligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
