Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Fru Lassman saknar då staden?“ frågade
han med en så len tonart att Lisa ovilkorligt
måste se upp.
“Hvilka ögon,“ tänkte lion, “jag tror han
ser tvärt igenom mig!“
“Jag är född och uppfödd i staden,“
svarade hon efter ett litet uppehåll, “och vanan
säges ju vara andra naturen.“
“Det vore högst beklagansvärdt, min fru,
om vanan skulle vinna det välde öfver menniskan
att den blefve hennes andra natur! Om man
haft dåliga, ovisa vanor, skulle man öfverlemna
sig åt dem utan strid, och endast tro att de
ej kunde ändras eller uppryckas, emedan man
så länge närt dem.“
Lisa satt tyst, med på arbetet fällda ögon.
“Hvilken guds lycka,“ tänkte kamrern, “att
jag flyttade hit! Hon är redan som om hon
blifvit gripen på bar gerning.“
“Naturligtvis gäller detta endast i
allmänhet,“ återtog pastorn, “men jag beklagar
emellertid att fru Lassman försmår dessa
skönhe-ter, som icke konsten, utan naturen frambragt.
De äro Guds verk och tala hela volymer till
det öppna sinnet.“
“Här finnas troligen vackra trakter,“ sade
Lisa, i bryderi om livad hon egentligen borde
svara, “jag vill hädanefter gä mera ut —
värmen har också hittills varit så plågsam.“
“Om morgnar och aftnar är den
behagligaste svalkan ... jag är säker att fru Lassman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
