Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot solen skyddande björkdungen, vid hvars
yttre kant en uppröjd väg slingrade sig ända
ned till sjön.
Straxt utanför gården mötte han
vallgossen. “Har du sett min hustru spatsera hitåt?“
frågade kamrern.
“Inte i dag, men hon plär annars hållas
der åt skogssidan till, hon och pastorn!“ och
dervid drog gossen munnen uppåt öronen med
ett högst roligt utseende.
“Hvad vill den drummeln säga?“ tänkte
kamrern och erfor, trots sitt obegränsade, djupa
förtroende till den andlige mannen, en
märkbar känning af sin gamla oro. “Vore det
möjligt att Lisa än en gång bedroge mig, just nu
då jag trodde mig som säkrast — nej, det är
icke möjligt, det kan icke vara möjligt.“
Emellertid hade svartsjukan åter innästlat
sig i gubbens hjerta. Med bäfvande oro följde
han skogsstigens krökningar, men länge,
alltför länge för hans feberaktiga väntan, varade
det innan han fick en skymt af Lisas ljusa
morgonrock.
Det skedde likväl slutligen, och ej nog
deraf, kamrern hugnades äfven med att få sigte
på en flik af pastorns svarta drägt; och som
de promenerande kommo samma väg framåt,
gömde gubben sig bakom buskarne under de
höga björkarne, likväl så att hans ögon, som
ännu voro skarpa och sågo på långt håll,
tydligt kunde skönja allting. I början såg han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
