Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glänsande som den mjuka sammetsdrägten,
hvilken slöt sig intill hennes svanlika hals,
dessa ögon, hvilkas vexelvis skälmska och
melankoliska skönhet tände eld i så många
hjertan, lyste ej de som morgonsolar.. och var
ej hela hennes väsende så friskt, så strålande
och leende som den unga dagen sjelf!
Denna qvinna, med en växt, smärt och
graciös som en vacker afbildning af Dianas
och med ett ansigte, i hvars mörkhyade drag
en djerf, liflig och sjelfrådig ande afspeglar
sig vid hvarje rörelse, är den nittonåriga
mycket beundrade och klandrade Edith. På hennes
hufvud hvilar så lätt som den blifvit ditkastad
af sefirerna en rund halmhatt, från hvilken en
eklöfsqvist svajar ned på hennes ridklädning
och på de i mörk bernsten skiftande lockarne.
Lekfullt skämtande med sina tre nästan
andlösa följeslagare (ty ridten hade stundom gått
i galopp), vände hon sig än till den ene, än
till den andre.
Ofverstlöjtnanten, som red till höger, var,
till ståndets heder, den ende, som ännu
förmådde svara henne. Presidenten hade med
en min af sublim försakelse dragit sig något
åt venster. Han pustade i tysthet, medan
baronen, som i sin tur dragit sig bakom
presidenten, kände sin andtäppa nära att qväfva
honom, hvarunder han smått för sig sjelf svor
att om ”den lilla hexan” icke gåfve honom
någon bestämd uppmuntran innan veckans slut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
