Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edith såg på sin mor, den lyckligaste bild
af förundran.
”Glömmer du då beständigt att denne man
icke kan betraktas som blott och bart
förvaltare! Du ser ju att han är en man af bästa
uppfostran, att alla våra grannar genom sin
artighet emot honom gifva helgd åt det sätt,
hvarpå jag upptagit honom bland oss.
Hvar-före skall du ensam visa detta enfaldiga och
dumma högmod, som numera endast finnes till
i en lägre krets? Jag är ur stånd att fatta
denna brist på takt.”
”Men hvad hör det hit?”
”Så mycket, att det hvarken är bruksfolket
eller torparne som gjort honom missnöjd med
sin ställning här. Han ingifver en alltför stor
respekt och är alltför rättrådig att väcka
opposition emot sig från det hållet.”
”Kära mamma!”
”Och du ställer dig sjelf för högt*och
honom för lågt, då du tror att han ej har
rättighet att ens känna sig sårad af ditt gäckeri.”
”Det är en rättighet, som jag visst icke
missunnat honom . . ..”
Steg i förmaket afbröto samtalet.
Hofrättsrådinnan erinrade sig hastigt att
hon hade bref att skrifva .. och just som hon
aflägsnat sig åt inre sidan, trädde grefven in
i salen med denna tysta och drömlika gång,
som var honom så egen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
