Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag glömma detta! Ingenting hade behöft.
förmå fröken till denna eftergift för en främlings
sårade känslor. Inga hans lidanden,
kropps-eller själs-, hur djupa de än måtte vara, skulle
kunnat öfvertala er härtill, om icke ert eget
hjertas englarenhet lidit af den smärta, som ni,
dock af en billig anledning, tillfogade mig.
Gud löne er derför .. jag skall säkert också
få en mindre svår natt, än jag annars
kunnat vänta.”
”Måtte det blifva så!” svarade Edith med
denna försåtliga vänlighet, som kommer oss
att tala om ett, medan våra sinnen äro långt
borta på ett annat ämne . . . ”Men, se här är
Nilman .. jag lemnar er nu i goda händer.”
Med en djup bugning och en blick
innehållande den högsta tacksamhet, fattade grefven
sin kammartjenares arm och aflägsnade sig.
Dörren blef ej tillsluten utifrån, ty Helmer
inträdde åter. Men utan att falla Edith
besvärlig med något samtal, hämtade han en bok
från biblioteket och satte sig i andra ändan
af salen.
Edith hade återtagit sitt arbete, och bjöd
till att icke minnas annat än att hon var
ensam.
Och en hel qvart förflöt utan att hon fick
anledning att klaga öfver sin afbrutna enslighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
