Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bans själ snuddat vid ljuset. Tänk på allt
hvad jag meddelat, tänk på det allvarligt!
Det vore något förfärligt, om denne man med
sitt barnafromma och tillitsfulla hjerta skulle bli
en ny lekboll i dens hand, som ständigt
be-böfver nya leksaker att sönderbryta och
bortkasta, sedan de ej längre intressera och roa. *
“Herr Helmer!“
Darrande af bestörtning och sinnesrörelse,
utsträckte Edith sin hand. . om det var för
att besvärja honom att gå, af någon annan
orsak eller alldeles omedvetet, kunde ej
skönjas. Men, huru som helst: Helmer fattade
handen, och medan han -under ett par sekunder
behöll den i sin, sade han sakta med en röst,
som gick in i Ediths själ:
“Om jag var för djerf, så förlåt mig och
tro att endast en vän till fröken Edith
kunnat tala så!“
Det hade gått ett moln öfver Ediths själ.
Då Helmer aktningsfullt släppte den hand,
han vågat beröra, tycktes den unga qvinnan
nedsjunka i en dröm: hon rörde sig ej,
talade ej .. sjelfva hennes andedrägt hade
liksom upphört. Men på en gång for hon upp,
och våldsamt slitande förtrollningen, sade hon
i en tvungen, gäckande ton:
“Det var något forn-tyskt i den der
historien : den har fyllt sjelfva rummet med en
sentimental luft. .. Låt oss för all del återkomma
i vår vanliga sfer!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
