Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och botemedlet för sin sinnessjukdom,
förvärrade den endast.
Att han under reflekterandet öfver
ande-verlden måste komma in på religiösa
grubblerier, var tydligt, men han fann ingen
tillfredsställelse i något af de systemer, som den
djerfva menniskoanden uppbyggt för att snart
åter nedrifvas af andra byggmästare, hvilka
det skulle gå på samma sätt.
Sedan han ömsom med äldre franska
filosofer hånat och belett kristendomen, ömsom
med nyare tyska sökt förklara den i enlighet
med förnuftet, utan att någotdera lugnat
honom, slog han in på en annan väg, der
han, genom förnekandet af Guds tillvaro och
själens odödlighet, hoppades få tröst för sitt
lidande.
”Blott döden,” tänkte han, ”är evig.. lifvet
är timligt: i grafven skall jag blifva qvitt min
plågoande och med honom for alltid förintas.”
Kommen till denna hemska slut-tanke,
angreps likväl snart den olycklige grubblaren af
en vild förtviflan. Han kunde, han ville ej
mera vara nöjd med den tröst, han förskaffat
sig: den skrämde honom nästan lika mycket
som spöket, ty på botten af hans bjerta fans
ett oafvisligt behof, som ständigt återkom,
be-hofvet att tro på ett väsende af ljus och
kärlek. Och så sliten mellan tvänne lika
fruktansvärda makter, tvänne lika djupa afgrun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
