Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt, min du? Hvilka symtomer varseblef
du då?”
. Edith beskref grefvens tillstånd under dessa
ögonblick samt hans behof af hennes närhet.
”Mannen”, sade hon, ”hade blifvit ett barn.”
Månne Edith icke förstått denna instinkt
annorlunda, eller ville hon icke fatta den?
Ville hon utomdess hafva glömt Helmers
varning . . föraktade hon den, trotsade hon den,
hade hon beslutat att vara både blind och döf..
eller hade hon beslutat att kasta sig in i en
ställning, som retade henne för nyhetens skull?
”Blef du rädd?” återtog farbror Janne med .
djupaste intresse. ”Kände du motvilja för
honom?”
”Nej, jag erfor snarare ett slags nöje af
det inflytande, jag tycktes öfva på honom.”
”Ett slags nöje?” O, mitt barn, ila ej här
åstad med ditt vanliga lättsinne! Väg dina
ord, dina blickar, dina leenden. . ty för hvart
och ett, du bortslösar utan mening, kommer
du kanske en gång att stå till ansvars.”
”Käre farbror!”
”Tyst, min du! Jag kunde förlåta dig allt,
utom det, att du förstörde denne man, som
efter sitt tillfrisknande fordrar en så öm och
varsam behandling.”
”Men, farbror, medlidandets känsla bedrar
ju alla.. hvarför skulle jag qväfva den hos
mig?”
”Bevare mig gud från att önska något så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
