Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pepparkaka, hvars blotta anblick vidgade
deras kinder till den mest trefliga trampet...
och tåren, som han torkade här, glädjen, som
han delade der .. hvem begrep allt detta, hvem
brydde sig om det?
”Åh, husbond, inte är det värdt att se
solen i nedan, så länge bon står så passerligt
på himlen som nu ... Husbond ska slå ifrån
sig längtan och visa att husbond är karl för
sin hatt! Det är inte nog att stå vid ord och
lofven: det må ske med glädtigt hjerta, annars
ger jag mig den och den på att fröken Edith
gråter näsduken full, för hon är stark i
kärleken till busbond.“
Primus hade egna skäl för sin vältalighet.
Han var för närvarande upptagen af en intrig,
som ej hade ringare mål än att låta den långe
”kusk-räkeln” i sin tur erfara hvad han, Primus,
förut fått vidkännas.
Han hade nämligen på omvägar låtit den
oroande underrättelsen komma i omlopp, att
jungfru Lotta för närvarande ifrigt slog sina
krokar för ingen mindre person än den
bålförnäme Nilman. Och Jonsson hade så hastigt
och fullkomligt bitit på kroken, att han nu
endast blängde på Lotta i stället för att se
på henne.
Huru kunde väl Primus vara hågad att
lemna skådeplatsen för en så stor triumf!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
