Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det nöjet fruktar jag, att jag måste
af-säga mig. Men skulle ej lilla mamsell
Bernt-son” (detta var namnet på baron G:s
husmamsell) ”kunna fylla fröken A:s plats, så
försvunne åtminstone en lucka.”
Baronen gjorde en kort bugning och
af-lägsnade sig tigande. Men den förtrytelse,
som uttalade sig på hans ansigte, fann ett
återsvar i hela den stora kretsen af notabla
damer, bland hvilka ingen enda, lilla fru von
Y. isynnerhet, om de endast varit ogifta, skulle
gjort ringaste anmärkning vid att stå mot
den elegante och omtyckte Helmer, som, ehuru
han af nödtvång åtagit sig förvaltareplats,
nyligen sjelf varit egendomsherre.
Man kan lätt föreställa sig den förbryllade
husmamsellens ljufva ångest, då hon, ryckt från
sjelfva serveringsbordet, hals öfver hufvud
inkastades i det villsamma bryderiet att inom
sist tre qvarts timma vara i ordning att
tjenst-göra vid ceremonien.
Men innan loden hunnit värmas, innan
li-nongsklädningen (skrynklig efter prostens
julbal) blifvit utstruken, hennes nåds aflagda
silfverastrar och blåklockor behörigen
upp-bjelpta och hvita handskarne med kautchuk
rengjorda, hade både fulla timman och dertill
ännu en half åtgått, ty att få stå fadder emot
”den söte och för vackre bruksförvaltaren på
Dagby,” det fordrade en omsorgsfull toalett..
åtminstone kunde den beskedliga Lovisa Bernt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
