Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tala i kusin Abbes egen teaterstil, så bilden
just ni två sjelfva scenen: vi andra häromkring
tébordet utgöra endast spektatörerna.”
Hofrättsrådinnan hade jemt och nätt hunnit
till punkt, då genom den från förmaket
öppnade dörren ett doft af eau de portugal
förkunnade ryttmästarens närhet. I följande
ögonblicket kom han också infladdrande med sin
vanliga eleganta frihet.
Han hade (såsom det hans klokhet egnade)
kommit öfverens med sig sjelf att ha förlorat
ända till minnet af föregående aftons uppträde.
Men något för något: han skulle sig till nytta
förbinda Edith, om han visade den
grannlagen-heten att glömma det hon gjort sig löjlig.
Utan att märka någonting ovanligt, bugade han
sig vördnadsfullt för nådig tant, hviskade en
improviserad qvickhet i örat på Olga, skakade
farbrors hand, böjde sig så godt som på knä
för att taga upp mamsell Octavies trådnystan
och skulle just efter alla dessa
skyldighetsgär-der se sig om efter den egentliga
gudomligheten . . ty vi få så gerna förråda att
ryttmästaren var fullt lika betagen i Ediths person
som i hennes guld .. då han utan allt slags
spel tog fyra steg tillbaka.
Ediths hand hvilade i grefvens, och deras
blickar, deras rodnad förklarade allt, ifall den
förtroliga ställningen lemnat något öfrigt att
gissa.
”I^å men; så dröj då icke en half evig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
