Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En iturifven illusion.
Det var söndagseftermiddag.
På det täcka Glanberg, hvars inre midt i
hösten liknade en lustgård fylld med blommor
och hvars yttre under sommaren förverkligade
ett helt herdeqväde, sväfvade den nymflika
egarinnan med lätta steg fram och åter. Tvänne
barn, tvänne verkliga cheruber, lekte omkring
henne, och hon lekte med dem, sjelf ett gladt
barn, ty hon kände sig full af stormande
förtjusning.
Edith var förlofvad.. och vid kyrkan i
dag hade Hortense hört af Helmer att han på
eftermiddagen ärnade göra besök på Glanberg.
Hela scenen, den unga modern, de
intagande barnen, springande i kapp mellan
pom-meransträd, rosenlagrar och hela buskager af
slingrande murgrön, utgjorde ett vackert motiv
till en tafla. Och Hortenses klädsel, så
konstlös i sin konstfullhet, fullbordade effekten.
Hon var just som bäst midt uppe i leken
med sina små hjelptrupper, kinden glödde,
ögonen strålade och lockarna fläktade riktigt
lös-släppta kring hals och axlar, då
kammarjungfrun (densamma som ryttmästaren antydt
tillhöra ”nyckelhålsdyrkarnes” vidt utgrenade sekt)
kora in och anmälde bruksförvaltarn på Dagby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>