Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästaren för farlig), som invaggade honom i
sin säkerhet.
Huru plötsligt han väcktes till en annan
visshet, veta vi, men vi veta ej att den mäktiga
revolution, som, så att säga, skakade hela hans
kärleks grundvalar, lät en ny verld uppstå i
den omstörtades ställe.
Edith, för evigt förlorad, fick ett helt
annat värde än hon förut egt.
Huru mycket stort, herrligt och rent fans
ej hos denna sällsynta varelse, som hittills
ingen rätt fattat och förstått! Huru små blefvo
ej nu hennes fel, hennes nycker, hennes
lättsinniga handlingar, alla sprungna från en
lif-full, orolig ande, som ständigt sökte och måste
söka efter källor att afleda sitt öfverflöd uti,
tills detta kunde riktas åt ett enda varaktigt
mål. .. Och huru mycket guld af ovanskligare
värde än det jordiska kunde ej den man, till
hvilken hon gemensamt skänkt sitt hjerta och
sin hand, hafva uppdragit ur hennes själs rika
grufva ....»
Men, o ve, hvartill tjenade nu ångern . .
ångern öfver att icke ens ha försökt.. . Ediths
öde var nu bestämdt: hennes hand hade blifvit
lofvad åt en, medan hennes hjerta gifvit sig åt
en annan .. tre menniskor för alltid olyckliga!
Ty grefve Herman var ej den man, som kunde
leda Edith, äfven om, i bästa fall, hon rätt
länge skulle beherrskas af det ädla hoppet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>