Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solsken.
Hösten var gången, julhelgen förbi, farbror
Janne borta.
Gubben bade lemnat Dagby straxt efter
Ediths förlofning, ocb nn nalkades slutet af
andra månaden af denna den vigtigaste perioden
i Ediths lif.
Ännu var grefve Hermans lycka i
beständigt stigande, ty under sju veckor — hvilken
omätlig tidrymd — hade Edith hvarje dag icke
blott sagt, utan äfven i sitt uppförande
bevisat, att han ständigt blef henne dyrbarare.
”Edith fortfar att öfverträfla sig sjelf och
alla mina högsta förhoppningar,” skref
hofrättsrådinnan vid denna tid till sin svåger,
”och efter du gifvit mig den der vinken om
hennes fordna känslor, hvilkas tillstånd jag
icke trodde dig känna, må jag för dig tillstå
att jag sjelf är förundrad öfver hennes styrka,
hennes vett och finhet.
Det är, notabene oss emellan, utom all fråga
att hon gaf Herman ja under ett tillstånd, då
hon kunnat företaga sig hvad som helst för
att slippa ifrån den osaliga förvirring, som vid
detta tillfälle herrskade både i hennes känslor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
