Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tit.. bjud aldrig till att dölja det.. och det är
icke första gången sedan du blef förlofvad.
Han ledsnar också rakt ut dig med sin
sentimentalitet och sin tråkighet.”
”Fy, Olga, huru kan du yttra dig på detta
sätt! Om jag gråtit — och jag hoppas du
håller tillräckligt af mig för att ej vilja
omnämna en dylik tillfällighet — så har det icke
skett för Hermans skull: han ger mig ingen
anledning till tårar.”
”Men han ger dig anledning att gäspa.”
”Har du sett mig göra det?”
”Ahja, bevars, det har jag visst sett, då
han vändt sig bort.”
”Nu blir du ordentligt elak!”
”Nej, jag vågar bara säga dig det. Du
kanske icke ens vill tillstå för dig sjelf.. .
men hvad underligt vore väl det, om du
leddes vid ett och det samma dag ut och dag in.”
”Min lilla Olga, jag kan ej tala med dig
i detta ämne. Och jag förmodar dessutom att
det icke var för att säga mig allt det der som
du hade så ’grufligt brådt’?”
”Åh, nej ... men jag ville så innerligt
gerna be dig att du denna gång ej brydde
dig om honom. Snälla Edith, res till
Ramsvik! Den här tillställningen, som blir så
tref-lig, för att välkomna ryttmästaren, är nog värd
att vara med om.”
”Det tror jag visst, men ...”
”Inga men, inga men! Ser du, käraste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
