Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle bli ett kloster för dig, och nu fruktar
jag att den blir kalla grafven.”
”Du är dyster i afton, min stackars
Herman, derför tänker du så.. . Men låt mig nu
sjunga litet för dig!”
Han nickade tacksamt och tryckte sina
heta läppar mot hennes hand.
Edith tog gitarren, preludierade sakta och
sjöng, tills hans hufvud sjönk allt längre ned
mot dynan och han somnade.
Månskenet föll in i rummet och belyste
grefve|Hermans bleka ansigte.
Den unga qvinnan ihoplade sina händer
och höjde dem mot himlen: ”Hvilket värf har
jag åtagit mig! Gud, min gud, se till att
jag må utföra det!”
Gitarren halkade ned på mattan .. bullret
väckte grefven.
Han spratt till. ”Hvad var det. .. hvar
är du?”
”Här, bredvid dig!”
”Ab, jag tyckte att jag såg dig i denna
infernaliska danssal och att dina ögon sökte
någon, men det var icke mig.”
”Du drömmer, min vän!”
”Ja ja, jag vet väl att jag endast drömmer,
men det är redan nog det.”................
Underrättelsen om Helmers afresa (det måste
sägas till Ediths heder) gjorde henne mera
nöje än^smärta.
”Då han skaffat sig en anledning att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
