Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”... af hjertat godtgöra dig den ledsnad, du
haft under denna brokiga karnevalstid .. . det
har varit mitt sista offer åt dårskapen. Jag
ångrar det och begär ej bättre än att du låter
denna ånger gälla som borgen för min
uppriktighet.”
”Ack, Edith, du förkrossar mig genom denna
himmelska godhet.. jag hade bort lida
tusen-faldigt mera för att blifva den värdig ... Hur
jag tillber dig! Du gör med mig hvad du vill:
jag fruktar att jag är för svag, men kan jag
vara annorlunda under ditt välde ? Den sällhet,
du ibland tillskyndar mig, är lika mycket
öfver all beskrifning som...”
. som de plågor, jag dessemellan gör dig?
Jag öfversätter ju snabbt dina tankar, men var
lugn Och trygg .. nu har du mig tillbaka!”
Och han hade henne tillbaka i tre hela
dagar, under hvilka hon knappt en minut vek
ifrån hans sida.
Men så kommo tre andra dagar, då hon,
för att icke slutligen qväfvas, måste bort, lika
godt hvart, och så åter ett par, då hon slöt
sig inne på sina rum, der hon tillbragte
timmarna i själsmarter nästan lika stora som
grefvens, ty bokstafligen taladt, kunde hon ej
”komma ur fläcken” med sin osaligt ombytliga
anda.
Ena dagen gjorde hon inför sig sjelf det
heliga löftet att, kosta hvad det ville, fullborda
den pligt, hon under en vansinnig nyck åtagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
