Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid låg alltjemt en tvinsjuka öfver
Dagby. Och derfore, när vid pingsttiden Olga
firat sin första nattvardshögtid, beslöt
hofrätts-rådinnan att göra ett tvärt slut på allt prat
och sladder derigenom att hon med sin
familj reste från alltsammans.
Först skulle man besöka en tysk badort,
derefter på ett halft år göra en titt längre ut
i verlden och till sist taga vägen hem om
Paris, der man då med guds hjelp kunde
träffa den käre grefven . . . kanske frisk.
Detta blef den bästa medicinen för Edith.
Men när hofrättsrådinnan reste, skedde det
icke inkognito. Stora tillrustningar gjordes.
Farbror Janne tordes icke vägra att
ledsaga sina slägtingar — ehuru hans hjerta
drog-djupa pustar vid tanken på hans uppoffrade
sommarvandring — ty, som svägerskan sade,
”han var ju deras naturliga hedersvakt.”
Men hade farbror, då han allt för Ediths
skull gaf sitt löfte, vetat hvilka eftergifter som
fordrades af honom, är det osäkert om det
någonsin blifvit gifvet.
Hans högst oumbärliga bolstervars-rock,
hans persikofärgade väst med alla fickorna
och hans förträffliga skinnkaschett.. passade det
der nu, då fotvandraren måste krypa in i den
eleganta vagnen?
”Nej,” utbrast han, när man klämde in
honom i den moderna paletåen, ”det här står
jag ej ut med.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
