Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helmer log och bjöd sin patronessa armen
för att gå igenom den långa raden af
under-hafvande, som räckte ända upp till trappan och,
så vidt man i den tilltagande aftonskymningen
kunde &e, till och med ofvanför trappan.
”Tack för er välmening, kära barn,
mycken tack, mina vänner., ni vet att jag har
omsorg om eder, att jag vill er väl!” Och
helsande till höger och venster på de bugande
och nigande ”barnen”, påskyndade hennes nåd
sin gång. Men hon slapp ej undan så lätt
heller. Då hon redan hunnit, såsom hon trodde,
hamnen, den stora förstugan, kom det fruktade
talet henne till mötes i skepnad af en lustig
bonde . . och så roliga, djerfva och frispråkiga
voro de saker, hvarmed han undfägnade sin
värda matmoder, att bofrättsrådinnan, ehuru
förundrad, likväl fann sig road och ville just
vända sig till Helmer, som hon trodde ännu
stod vid sin sida, för att fråga livem det var
(ty till sin förundran kände hon ej igen mannen),
då bonden grep den ena af hennes nådiga
händer, en bondqvinna på andra sidan den
andra... och ett, tu, tre var bofrättsrådinnan
försvunnen liksom genom trolleri. Omedelbart
svärmade den öfriga skaran efter, dragande
med sig hela den återvändande karavanen.
Helmer hade, väl befriad från hennes nåds
arm, ilat förut; och just som hon lyckligt
blif-vit upptransporterad till andra våningen, flögo
dörrarna till försalen upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
