Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Och att jemföra honom med mammas lord!”
var hennes andra tanke. ”Den ene en själfull,
herrlig varelse till både kropp och ande” (Edith
hade nu fullkomligt glömt huru många gånger
hon beklagat att denne man ej egde mera än
sin sköna yta), ”den andre en ruin af allt!”
”Och han älskar mig så som jag sjelf
älskar!” var hennes tredje tanke. Sedan hade
hon inga tankar, utan försjönk i ett tillstånd
af himmelskt drömmeri, hvaruti hon för bl ef, tills
vagnen bullrande for genom allén upp på den
stora gården.
Men till någon öfverraskning eller ståt
syntes här ej minsta skymt. De inre
fönsterluckorna i statvåningen voro tillskrufvade, såsom
då herrskarinnan reste, och i stället för en rad
blomstersmyckade damer och fina herrar sågos
endast grupper af bruksfolket samt gamla
bönder, bondqvinnor och en del af godsets
ungdom intaga gården.
”Jag hoppas/ sade Helmer, som slog upp
vagnsdörren, ”att hennes nåd icke har något
emot att folket roar sig i afton! Logen är
inredd till danssal, och spelmännen och ölfaten
äro i ordning.”
”Ack, käre herr Helmer,” svarade
hofrätts-rådinnan, just en smula flat öfver sitt misstag,
”de beskedliga menniskorna må visst roa sig.
Vi skola längre fram på aftonen, då nöjet
kommer i ordning, gå ned och se på dem . .
men för all del intet tal eller uppehåll härute!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
