Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag tänker icke begära brådmognad,
farbror, och jag blir tålamodet sjelft. Skulle
dessutom min kraft, minskas — min vilja gör det
visst icke — så kommer farbror och hjelper
mig och håller mig uppe.”
rTopp, min du, jag skall bli din lärmästare,
din intendent, allt hvad du behagar! Och nu,
säg, är det ingenting annat som ligger dig
om hjertat och som kanske, sedan jag är
borta, du ångrar att ej ha talat med mig 0111 *?”
Edith besinnade sig några ögonblick.. I1011
stred med sig sjclf. ”Nej,” tänkte hon
slutligen, ”hvartill tjenar det att förråda en
försmådd kärlek . . Kan den väl gömmas djupt
110g . . Nej, nej, ingen svaghet.”
”Du tänker efter, min du?”
”Jag gör så, farbror, men jag finner
ingenting som jag bör säga, emedan det ej
gagnar.”
”Du vet det bäst, barn!”
Farbror tog hennes ord såsom ett
erkännande att hon uppgifvit sin unga dröm, och
ehuru farbror Janne ej visste någon nian, till
livilken han hellre ville hafva anförtrott Edith ^
än åt Helmer, insåg han dock att, då hon
beslutat sig att försaka (det han vid erinringen
af många saker både före ocli under resan ej
trott), hon bäst bedömt de svårigheter, som
skulle hafva mött..........
. Följande morgon var Edith tidigt uppe.
H011 ville ledsaga gubben ett stycke på väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
