Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af hofrättsrådinnan och alla de andra hade
farbror tagit afsked om aftonen. Men då han
nu med renseln på ryggen och knölpåken i
hand kom ut på gården, åtföljd af Primus, på
hvars lilla rygg portören dinglade, och Murre,
som denna gång inskränkte sig att, i stället
tor pepparkakorna, bära husbondens tobakspung,
möttes han ej ensamt af Edith (hvilken redan
än tidigare serverat honom kaffet), utan äfven
af Helmer, som kom ut från sin flygel för att
säga ännu ett farväl åt den aktade mannen.
Vid detta möte vände Edith bort sitt
an-sigte, på det farbror ické måtte märka huru
väl hon kanske ändå behöft hans råd, och
innan hon fått jemka den lätta halmhatten till
rätta öfver de mjuka silkeslockarne, i hvilka
en fångad solstråle lekte, hade farbror med
förvaltaren redan hunnit till porten.
”Nå, min du, hvart tar du vägen?”
Gubben vände sig om.
I ögonblicket var Edith vid hans sida.
”Här, älskade farbror! Jag följer med så
långt, att jag får duka upp åt farbror den
första frukosten.” Hon visade på en liten korg,
som hon bar på armen.
”Och ända har du lastat mina fickor så
fulla, att jag går helt ovigt.”
”Kanske kommer det,” inföll Helmer,
”snarare deraf att promenaderna nu så länge skett
i vagn.”
”Ja, husbond,” sade Primus, stretande med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
