Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning — ger ingen qvinna, som ej förlorat all
medvetenhet af eget värde.”
”Tyst, mamsell, hon glömmer sig alldeles!”
sade den allt mer retade modern. ”1 morgon
talar jag med min dotter och äfven med
förvaltaren. Antingen skall mitt förslag genast
gå i verket, eller lemnar han Dagby.”
Ännu hade hofrättsrådinnan en post qvar.
Samma afton kom Olga inrusande i
hennes rum:
”Min gud, söta mamma, sådan skam att
nödgas blygas för den, som just skulle gifva
mig goda exempel! Nyss satt jag nere i
parken och läste.. Edith satt på ett annat ställe:
jag såg henne väl, men hon såg icke mig.
Nå, hvad tror mamma hände? Helmer går
förbi. I samma ögonblick hon hör hans steg,
fäller hon boken och utsträcker armarna. Nej,
mamma, jag kan icke låta bli att skratta!”
och Olga skrattade så att hon var nära att
kikna, under det hon härmade Ediths rörelse
ända tills armarna nedsjönko liksom
förlamade . . ”Jag är ej säker,” tilläde hon, ”att han
ej märkte någon rörelse från buskaget, ty jag
tyckte han rodnade, men han skyndade på sina
steg. Det är klart som dagen, att äfven han
inser att stolta fröken Edith gör sig till ett
spektakel.”
”Du tiger!” svarade modern med en köld,
som var fruktansvärd. ”Detta skall tagaslut.”...
Just i samma stund uttalades samma ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
