Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gör sällskapskretsarnes åtlöje, ty icke ens
fröken Ediths trognaste vänner förmå här uträtta
mera än att möta gycklet med föraktets lugna
tystnad.”
”Hvarom är fråga? Säg det helt enkelt!”
Hofrättsrådinnans ansigte hade antagit en
mörk färg, men hon behöll sin kalla fattning.
”Om frökens tendresse, för herr förvaltaren.”
En skiftning i askgrått gick öfver hennes
nåds kind, då denna hemlighet, som hon
ansett död och begrafven, nu reste sig upp igen
och dertill redan stämplad med det allmänna
åtlöjet, ty hon trodde på ryttmästarens lösa,
väl beräknade fraser.
Men innan hon yttrat sig, hastade denne
att fullbordande tillägga :
”Vi äro likväl skyldiga att erkänna det
frökens förvillelse icke är ensam: fru von Y.
delade den en tid. ‘Men himmel’, ropar man,
hvad var den lilla enkan mot fröken Sternfelt!’”
Hofrättsrådinnans röst förrådde knappt en
darrning, då hon svarade: ”Det blir min
ensak att upprätthålla det sternfeltska husets
anseende.”
Dagen derefter inställde sig mamsell Octavie.
”Jag har haft mod att tiga, hennes nåd,
så länge det endast gällde mig, men jag
uthärdar ej att se det hela vårt köns värdighet
blir kränkt. Sådana smäktande miner, som
fröken under sista veckan gifvit Helmer — hon
eger ju icke mera ens en skymt af beherrsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
