Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förligt högre värde, än det hon lånar från det
röda, väl bibehållna brokatet. Min mor har
otaliga gånger suttit på den. Allt härinne har
hon handterat. Detta valnötsbord stod på
samma plats i mina föräldrars hus . . Framför denna
breda konsol såg jag som barn min mor så
ofta ordna blommor just i samma kinesiska
vaser, som nu stå der, och jag tycker mig
ännu i spegeln se bilden af hennes sköna,
ädla ansigte. O, Edith, älskade maka, märker
du ej hennes anda här öfverallt! Med Guds
hjelp skall den heller aldrig öfvergifva oss.1’
Edith förmådde ej tala, men hon nickade
åt sin man, och så förtröstansfullt var hennes
småleende, så trofast hennes blick, att han
kände den lätta farhåga, som nalkats hans
hjerta, med ens bortblåst.
”Jag har intet eget kabinett åt dig,” sade
han, genast återkommen i sin förra glada
sinnesstämning, ”först och främst derföre, att jag
icke hade råd att anordna ett sådant, och för
det andra, emedan jag tyckte det var så bra
att du icke hade någon tillgång att rymma
ifrån mig. Se här vårt gemensamma
arbetsrum . .
Han öppnade en dörr från förmaket, och
nu fann Edith hvad hon trodde ännu
inpackad t qvarstå i prostens bod (men hvilket på
öfverenskommelse mellan Helmer och prosten
genast afgått), nämligen sitt piano, sitt
bokskåp, sin hvilstol och sitt sybord samt derjemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
