Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edith hade väl skurit till bifferna efter sin
svärmors metod, men hon hade glömt två
omständigheter, den ena att de skulle bultas, den
andra att de ej iinge hårdstekas .. detta sista
syntes henne likväl så mycket nödvändigare
som, efter hennes egen logik, segheten,
hvil-ken röjdes, då hon stack i dem med gaffeln,
borde ge med sig ju längre de bryntes. .
också bryntes de, tills de blefvo lika svarta
som hårda.
”Jag är ledsen att ha bortskämt din
middag, älskade Ernst, men du vet sjelf om det
skett af brist på god vilja.”
”Oroa dig ej deröfver, min ljufva engel,
men låt Barbro få laga kotletterna i morgon!”
”Då tröstar jag mig aldrig . . kom ihåg
att jag också måste ha min vilja . . du mins
ju traktaten, Ernst: hälften af spiran hvar.”...
För att afleda Ediths hushåUstnani,
föreslog Ernst några besök i grannskapet-
Gran-narne hade dertill redan gjort flera inviter.
Men vid minsta ord om att lemna sitt hus
och sina talrika göromål blef Edith utom sig.
Dessutom: hvilket nöje kunde grannarne skänka
dem, hvilka hemma hade alla resurser för den
högsta möjliga tänkbara lycka.
Men då man kom fram i november och
det blef dugtigt kallt, började Edith finna
mjölkkammaren, visthuset och köket något
mindre angenäma. Hon medgaf att Ernst hade
rätt i det att hon fick röda händer, hon fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
