Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lige tröstare borde få ega Sauls goda engel...
Jag bedröfvades blott öfver att hon icke fick
vara lycklig i alla afseenden. Detta förstår
jag ej rätt, men hoppas och tror att en mor
icke han beröfva sig sitt barn, utom för en
kort pröfningstid . . och den skall bli af högre
nytta för Ediths ädla själ, än om hon med
detsamma bekommit alla lyckans håfvor . . .”
(”Begripes,” inföll farbror i form af
parentes, ”att jag icke blottade hela sanningen för
svägerskans egen skull”).
En varmt uttalad helsning till Edith och
hennes make afslöt brefvet. Och ljuf och
välgörande var äfven det unga parets
sinnesstämning, då de kunde tänka på den ädle
frånvarande vännen fullkomligt utan oro, utan
fruktan att deras lycka kostade honom smärta.
De begrepo alltför väl att, om han också
icke egde hela detta lugn, hvaraf han berömde
sig, hans bemödanden att visa det bäst talade
för det sköna hoppet, att hans ande återfått
ett högre välde öfver hans sinnen, än den
kanske någonsin egt....
Längre fram på aftonen följdes farbror och
de nygifta åt ut i tjenstfolkets stora stuga, der
julbordet florerade och jul-lekarne stodo högt i
sky, till det närmaste i första rummet anförda
af Primus, som redan var i fara att på nytt
förlora sitt hjerta.
Den täcka Barbro hade gjort ett grufligt
häftigt intryck på dvärgens känslor, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
