Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på huru många qvinnor, hvilka — lika
ofullkomliga som jag var — kastat sig i
äktenskapet, utan tanke på hvad det fordrar och
huru stort och heligt det fält är, som öppnar
sig för makan och husmodern, då tycktes mig
orätt att jag skulle njuta en så omätlig sällhet
utan att genom hänvisningar, tillämpningar och
reflexioner göra den fruktbärande för andra.
Var detta orätt?”
”Nej, min du!” var farbror Janne den förste
att svara. ”Gud må veta, att jag af hjertat
tänker att det var en vacker och dig
fullkomligt värdig idé. Men, barn, ännu har du ju
så litet upplefvat,, pröfvat och verkat i ditt
kall. Framdeles, då . . .”
Det är också endast första afdelningen.”
”Jag förstår,” sade gubben mysande, ”detta
handlar om hustrur och husmödrar. Sedan
komma vi till kapitlet om . . . nå nå, rodna icke
min dotter . . . allt i sin tid. Emellertid skall
jag med stor glädje läsa ditt manuskript, der
jag vet att jag hittar många goda tankar, och
år efter år — tv vi skola icke brådska med
t*
att ge ut det, innan du gjort många rön —
skola vi skrifva till i marginalen huru de
slagit ihop med de föregående. Det var en
förträfflig* idé, särdeles för dig sjelf.”
Ernst . yttrade ingenting, men hans
själs-varma blick, mötande den så djupt älskade
qvinnans, tolkade fullkomligt att han förstod
och rördes af den känsla, som lifvat henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
