Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göra hvad hon behagade i denna sak, men han
ville ej att Edith, hvars styrka han bäst kände,
skulle få något nytt bekymmer.”
”Nå nå,” tilläde farbror, som förstod
Helmers blick, ”det är god tid ännu att tala om
det der. Svägerskan har gudskelof helsa och
krafter för att lefva hela tjugu eller trettio år
till . . .”
En täcksläde, som i detsamma körde fram
till dörren, afbröt detta kinkiga samtal, hvilket
ej mera förnyades.
Helmer skyndade ut att uppfylla en värds
pligter, och Edith, som gått till fönstret, såg
honom snart hjelpa ned ett fruntimmer.
”Ah,” utbrast hon, och en rodnad färgade
hastigt hennes kind, ”det är ju den der unga
damen som Ernst valsade med i går!”
”Hvarför rodnar du, barn, då du säger
det? Och hvarför låter din ton litet harmsen?”
”Låter den harmsen? Det skulle visst illa
anstå mig att icke tycka om ett umgänge, som
Ernst ifrat för. Farbror vet ju: den intagande
fru Werner, den älskvärda fru Werner, som
Ernst önskat mig till sällskap och som han i
går presenterade för mig, ehuru vi ej stort
kornrno att talas vid, emedan vi båda dansade.”
”Min du, min du, akta dig för den första
vådliga rörelsen och kom ihåg att så liten den
är, kan den växa! Jag sade nyss, så din
man hörde det, att du i honom vunnit mera
än du uppoffrat. Nu, då han icke hör det, sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
