Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teriella prosa fordrade en större resignation,
än som fallit på Ediths lott. Och derföre biet
hennes förnämsta göromål, sedan hon kommit
ut i köket, att vända upp och ned på allting
samt att i hvarje stund springa till trappan
och ropa:
”Barbro, Barbro, ser du då icke till
patron?” Eller: ”Barbro, Barbro, kommer du då
ej ned igen . . får du aldrig slutadt?”
Också blef Barbro denna gång icke
alldeles så rask som vanligt.
Men det var ej hennes skull.
Barbro, den beskedliga menniskan, gjorde
allt i verlden för att jaga upp och jaga ut
det fredliga dammet. Men hon hade en
hjel-pare i nöden, som tyckte att tillfället enkom
var bestäldt att roa sig på.
”Primus, jag säger honom att jag låser in
honom i skänken derborta, om han längre
tredskas med att inte göra något gagn! Tag
på stund kritan och ättikan, säger jag, och
ylletrasan och gnid på kakelugnsdörrarna och
låsena med på alla dörrarna, säger jag. .
hör han!”
Men hvad gjorde väl den skälmen Primus?
Han hoppade upp som en kärleksgud och
satte sig beqvämt till rätta öfver Barbros
axlar, just som hon i sin anletes svett fuktade
och gned på stora spegeln.
”Hi hi hi, så galen han är, sin lille fante!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
