Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med så god min, att ingen kunde märka det
han var mindre road än det syntes.
Ett par gånger, då Ernst med ömhetens
uttryck i sin blick nalkades Edith,
öfverraska-des han af den sorgsenhet, hvarmed hennes
blick svarade hans., läpparnas språk var
endast för de främmande.
När det led på eftermiddagen, syntes en
knappt dämpad oro intaga hennes väsende.
Blodet kom och flydde på hennes ansigte. .
ett par gånger såg hon med ett skyggt
ögonkast på sin make.
”Jag fruktar,” yttrade herr Mörnburg, ^om,
ehuru han sysselsatte sig med fru Werner,
knappt för ett ögonblick lemnat Edith ur
sigte, ”att fru Helmer gör våld på sig och
icke mår väl i dag?”
Denna tanke hade ej fallit Ernst in, och
det förtröt honom att den skulle komma från
någon annan än honom. Hvem, ifall Edith
verkligen vore sjuk, borde ha sett det, om
ej han?
”Jag mår fullkomligt väl!” sade Edith.
”Men jag,” inföll Jenny, ”håller med
grosshandlaren, och det så mycket hellre som
vi på det viset få en den allra förträffligaste
förevändning att behålla er qvar allesammans.
fSå förtjust Moje skall bli åt ett vira-parti, till
hvilket han kan sätta sig med den angenäma
utsigten att det ej afbrytes för hastigt. Du
får ej neka, Edith!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
