Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag låter det bero på Ernst!”
”Och jag,” sade Helmer (utan att likvä!
riktigt kunna se på sin hustru), ”hänskjuter
det åter till dig . . bestäm du! Men hvad säger
farbror och herr grosshandlaren ?”
”!>*,” afgjorde assessorn, ”ha ingen
rösträttighet . . Motionen har dessutom redan gått
igenom.”
Herrarnes spelparti drog ut på aftonen.
Edith hade gått förut till det gästrum, som
var bestämdt för henne och hennes make. Hon
satte sig vid fönstret att vänta . . hennes kind
var blek, bjertat slog hårdt.
Ernst kunde ej förolämpa henne i ett
främmande hus. Hade hon ej nu gjort allt för
att, så vidt hennes grannlagenhet medgaf, visa
sin ånger och läka de sår, hon i sin
lättsinniga häftighet gifvit honom! Hon hoppades det.
Efter en timma inträdde Ernst.
Den friska, starka rodnaden på hans kind
kontrasterade mot Ediths blekhet, liksom hans
strålande ögon visade en stor olikhet mot
hennes, der nu ett lugnt och djupt allvar
återspeglade sig.
”Dyre Ernst,” sade hon hastigt ”jag har
så mycket grubblat på det du sade mig härom
aftonen angående den der
spanmåls-spekulatio-nen, som du måhända förlorar på, att jag ej,
då jag kommit till rätt eftertanke, kunnat vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>