Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan lefva på blotta aktningen. Det sägs till
och med, att äktenskapet är en mausolé
öf-ver kärleken.”
”Huru, min Edith, har du kunnat bringa
en så afskyvärd sofism öfver dina läppar, huru
har du kommit att ens tänka på något sådant?”
”Jag vet icke hvarföre mitt minne råkat
att bibehålla denna sorgliga tanke, som
tillfälligtvis undföll herr Mörnburg under vårt
samtal i förgårs afton.”
”Och herr Mörnburg valde ett sådant ämne,
då han talade med dig?” sade Helmer
för-trytsamt.
”Om han talade med mig, var det ju
dock i ett allmänt ämne, Ernst!”
”Han borde likväl icke ha gjort det. Och
hur orätt bar han ej! Den äkta kärleken
renar lågan, men det är falskt att den släcker
henne, så framt (derpå beror allt) kärleken
är äkta mer än till namnet.”
”Du tror då bestämdt och fast, att de
hafva orätt, som hylla den motsatta meningen?”
”Jag tror det icke allenast, jag har ju
derom det skönaste vittnesbörd i min egen
erfarenhet. Älskar jag dig väl med samma
kärlek nu som under den tid, då jag i hemlighet
suckade för dig?”
”Icke med samma kärlek?” utropade Edith
förskräckt. ”0, Ernst, jag vill ej veta af denna
förnufts-kärlek!”
”Lugna dig, min ljufva engel, och förstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
