Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utanföre... dock, var väl denna röst hans? Man
.. kunde e) *tro det.
Barbro svarade ”ja71.. och nästa ögonblick
satt Edith i den vagn, hvilken skulle föra henne
från detta hem, som sett hennes kärleks sköna
och heliga lycka blomstra, borttvina och dö.
• ”Till farbror Janne . . han är troligen nu
hemma!” var Ernsts enda ord, då han slog
igen vagnsdörren; Derefter intog han sjelf
kuskbocken . . och denna resa, som Edith in i sista
sekunden hoppats ej skulle blifva af, började nu.
Nästan sanslös sjönk hon tillbaka i
vagnen ...........
I tvänne dagar gick färden framåt, utan
att Ernst talade ett enda ord till sin hustru,
utom .d,em, som voro nödvändiga för att
till-kännagifva rastande och afresa. Edith var
allt-jemt liksom i en dvala. Hon hade ej gjort
ringaste försök att beveka- sin make. Hvar.
gång hon fick se hans ansigte, rycktes hon
upp ur sjn apati, men detta ansigtes kalla
stränghet skrämde henne, och hon var nöjd
att åteusjunka i sin domning.
Men känseln och lifvet började återkomma
och med dem det förfärliga närvarande, den
förfärliga framtiden. Hon befann sig sjuk både
till kropp och själ, och på aftonen af andra
dageft erfor hon en *så stor trötthet, ett så
allvarsamt illamående, att hon knappt längre kunde
beherrska sig. Dock: blotta tanken på att tala
till Ernst kom hennes blod nästan att stanna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
